Lätt bortkommen gick jag in på dansbanan och kände en nervositet i magpartiet. Jag kan ju inte dansa egentligen! Jag har aldrig gått en kurs och det lilla jag kan är självlärt. Som tur var visste JS som jag åkte med om detta och drog med mig på första dansen. Med denna lilla uppvärmning stod jag på egna ben. Hjälp!
Jag blev uppbjuden ganska snart av en lång och stel ung man som inte heller kunde dansa. Vi gick omkring och trampade varandra mest på fötterna. Jag som ville lära mig dansa blev mest irriterad och tyckte det var skönt när låten var slut. Jag drog en lättnadens suck, tackade för mig och tänkte kliva av dansgolvet. Då såg jag att ingen annan tänkte byta danspartner än! Tydligen så dansar man två danser tillsammans.. Så det var bara att fortsätta trampa runt ännu en låt.
Jag dansade en hel del under kvällen men höll mig till foxtrot. Insåg att den lilla bugg jag kan behöver slipas på en kurs. Eftersom det var första gången jag var ute på något sådant här hade jag mina perioder när jag bara stod och tittade också. Jag tittade på folket. Vilka var dom? Vad hade dom på sig? Hur dansar dom? Jag var en aning förvånad över mångfalden. Så många olika sorters människor i alla åldrar. Jag måste erkänna att tidigare har jag haft lite fördomar och trott att alla var några slags nördar. Antagligen är det något inpräntat i min lilla hjärna sedan långt tillbaka. Dans = nörd. Jag har haft fel hela tiden. Det fanns folk där som jag aldrig hade kunnat tippa att de dansade om jag hade stött på dom stan.
Det var en trevlig kväll och jag kommer säkerligen göra om det ganska snart. Foxtrot denna sommar och bugg nästa då jag har varit på kurs! Nu ska jag ingå i det som jag förut ansåg som nördigt och dansa som aldrig förr!
2 kommentarer:
Bra att du tänker så positivt.
Vi är inga direkta stjärner heller
på dansgolvet.Men vill man så går det. Självklart skulle vi behöva en kurs med.
>>>Irene, Man måste vara positiv och våga göra bort sig! Alla är vi någon gång nybörjare :)
Skicka en kommentar