Måste rycka upp mig..

Nu måste jag skärpa mig! Rycka upp mig och göra någonting! Hela helgen har förlöpt utan att jag orkat ta för mig något annat än att se till att Morris får sina promenader! Igår orkade jag i och för sig att besöka PCD och LE som jag inte träffat på några månader. Det var skoj! Men annars.. jag sitter framför datorn eller tv:n och får ingenting gjort! Kanske beror det på vädret? Grått, grått och grått.. Eller så beror det på att man åter igen är arbetslös och har för lite att göra? Måste skaffa mig en hobby, engagera mig i något eller varför inte gå en kurs? Ska hålla koll på vad som händer..

Tillbaka på ruta noll

Ja, då är man i Örnsköldsvik igen. På något sätt har jag börjat förknippa den här delen av Sverige med vår och sommar. Antagligen för att jag i 2 vintrar varit i Jukkasjärvi. Så det var med stor besvikelse som jag kom körandes igenom stan och insåg att det fortfarande var vinter och snövallarna var större än i Jukkas! Dessutom var det kallt, så skidbyxorna åkte på när jag skulle på promenad. Det fina med det är väl att jag kan åka skidor ett tag till!

Det känns som om man är tillbaka på samma ruta som man var för snart 2 år sedan. Söka jobb, söka jobb och söka jobb! Undrar om sommaren kommer se ut den brukar eller kan den bjuda på något nytt?

Nu låter det som om jag absolut inte vill vara här och det är inte helt sant, för det finns något här som jag också tycker så mycket om. Omgivningarna är fantastiska och stan är faktiskt riktigt mysig.. Men samtidigt har en del av mitt hjärta stannat i Lappland. Jag kommer återvända dit snart igen. Det vet jag.. Det lovar jag!

Rastlöshet driver mig härifrån

Nu har det gått några dagar och min rastlöshet känner ingen gräns. Från början hade jag tänkt att ta några dagars "semester", men av någon anledning känns det som om jag vankar av och an och får ingenting riktigt gjort. Så istället packade jag mina väskor i all hast och bestämde mig för att fara redan imorgon. Det blir alltså några dagar tidigare än planerat, men jag tror att det trots allt är bättre att lalla omkring i min lägenhet. Nu letar jag febrilt efter jobb och skulle gärna finna ett här uppe i norra Lappland. Hur det kommer att sluta kan bara tiden utvisa.

Imorgon rullar jag alltså in i Örnsköldsvik igen med min gamla Volvo. Så se upp alla nolaskogsare, för nu kommer irrtanten till byn igen!

Det drar ihop sig

Insåg idag att jag bara har drygt en vecka kvar här uppe. Det är faktiskt med vemod som jag åker härifrån. Egentligen vill jag vara kvar, men i nuläget säger plånboken NEJ!! Så det är väl bara att bita i det sura äpplet och åka hem till Övik. Jag kommer absolut överväga att flytta hit om jag kan hitta något jobb! Morris har piggnat till lite grann, men verkar inte helt ok. Jag funderar på om han kanske känner på sig att vi snart ska åka härifrån. Han verkar ju trivas lika bra som jag här.

Igår lånade jag, LA och en praktikant varsin Ranger (en sorts fyrhjuling som man sitter i som en bil). Vi lekte av oss på isen och sladdade runt och hade kul. Tänk att jag tidigare aldrig riktigt förstått hur kul man kan ha med dessa. Tack LA för att du fick med mig. Kameran hade jag i fickan, men inga kort blev det.. Men man kan inte fota allt(?).

Frusen leverpastej

En gång i månaden har vi arbetsplatsträff med efterföljande fest. Eftersom flertalet, inklusive mig själv, redan har slutat blev det en avslutningsfest. Denna gång var det repan (receptionen) som stod för kalaset och hemlighöll vad som skulle hända ända in till slutet. Innan träffen åkte jag och handlade leverpastej och lämnade den i bilen. Guess what? Leverpastejen är nog genomfrusen eftersom jag föll för trycket och blev tvungen att lämna bilen i Jukkasjärvi.

Efter mötet blev vi indelade i lag och blev tilldelade skidor och för några av oss även overaller från ishotellet. (Nu vet man hur en turist känner sig). Sedan bar det av mot hembygdsgården. Utefter vägen fanns det lite frågor och vätskekontroller. Det var väl här någonstans som jag beslöt att bilen fick stå kvar.

På hembygdsgården väntade middag, bastu och badtunna. Badtunnan var verkligen en hit eftersom det var stjärnklart ute. Ölen slank ner utan problem och det som från början skulle bli en tidig och nykter kväll för mig slutade med att jag var bland de sista som gick därifrån.

Nu sitter jag här morgonen efter och saknar min leverpastej som skulle tjäna som pålägg. Endast smör finns i kylen och jag är jättehungrig. Så.. Det blir väl till att sätta på sig skidorna och åka den tråkiga vägen på älven till Jukkasjärvi. Bussen passerade nyss och nästa går inte förrän i eftermiddag. Just nu ångrar jag mitt alkoholintag..

Lite bilder som skulle in i föregående inlägg

Solsken, Narvik och skoter

Det har varit en väldigt trevlig helg här i Jukkasjärvi med pappa och IE. Vi hann med ett besök till Narvik med strålande solsken utefter hela vägen över fjällen. Skoterturen blev nog över förväntan för de båda, då de faktiskt kan tänka sig att komma tillbaka och stanna en hel vecka! Kul att man kan få andra att se det fina med att vistas i Lappland. De har också haft en otrolig tur och fick se norrsken, renar och älgar på tomten.

Igår var vi några jobbarkompisar som grillade på eftermiddagen i solskenet. Morris var med och busade så glatt med Bruno nr. 2, en hanhund lika ouppfostrad som Morris. De sprang fram och tillbaka i djupsnön utan att höra när vi ropade på dom. Morris var jättetrött när vi kom hem och somnade pladask!

Idag fyller Morris 5 år. Han har fått ett nytt ben, men verkar bara deppig.. Han har varit lite ur gängorna de sista dagarna och jag hoppas att det inte är något allvarligt, utan bara en liten deppig period. Man blir så ledsen när man ser att inte han är glad. Jag ska strax ut en skidsväng med honom så kanske det kan få upp hans humör lite.

Snart är det dags att åka till Övik igen. Pengarna börjar tryta och jag har inte råd att stå och betala 2 boenden när jag inte har något jobb. Trivs bra här längst upp i Lappland och kommer fortsätta söka jobb här. Kan mycket väl tänka mig att bo här ett tag. Men första anhalt blir Övik igen, sedan får vi se vad som händer..

Finbesök

Idag får jag fint besök av pappa och IE! Nu blir det som vanligt att panikstäda på morgonen. Det skulle jag ha gjort igår, men av någon konstig anledning kom jag mig inte för. Kände mig bara trött. Låg eller satt i sängen hela dagen, förutom en skidtur mitt på dagen.

Min anställning tar slut på söndag, men de sista dagarna har jag tagit ledigt, så jag har jobbat färdigt! Förstår inte vad fort tiden går. 4 månader försvann i ett nafs och snart bär det nog av till Övik igen. Kanske är det den här ovissheten som gör mig så trött och låg?

Nu ska jag i alla fall ägna mig åt den här helgen och så den blir minnesvärd och rolig. Skriver nog inte så mycket här under dessa dagar, men återkommer nästa vecka, med förhoppningsvis bättre humör och ett gladare sinne.

Det är fint med arbetskamrater

-Vad ska du göra? frågade jag BE som satt beredd att åka iväg med en skoter med tillhörande kälke.
-Jag ska ut på Norrskenstur, svarade han så där lite tungt.
-Nä, sa jag. Det ska ju jag! Jag stod där med hjälmen i handen och hoppades han hade rätt. Han tittade på mig och fortsatte.
-Jag stod uppskriven på schemat. Jag har hämtat mat och åker i alla fall ut och förbereder campen. Vi kan väl höras om en stund?
-Ok, sa jag och började parkera in de skotrar som jag nyligen använt för en annan tur. Sedan gick jag och tittade på schemat. Både jag och BE stod uppskrivna på turen, men det var bara en av oss som skulle ha den. Hoppet om att slippa fanns kvar där och jag ringde upp BE som hade kommit fram till campen.
-Har du lust att ta turen? frågade jag lite bedjande. BE suckade tungt och lät tveksam. Vi började diskutera hur vi jobbade imorgon för att komma fram till ett rättvist beslut.
-Okej då, jag kan ta den, sa BE, trots att han började tidigare än mig imorgon.
-Tack snälla, sa jag och kände att benen ville ta några glädjeskutt på väg till omklädningen och hemfärd. Nu ska det bli en skön avslappnad kväll med film, kaffe och snask!

Nu känns det drygt

Så här i sluttampen av denna jobbsäsong känns det oerhört trögt, drygt och segt. Suckar stort och djupt innan man kommit iväg till jobbet. Oftast känns det bra när man väl är på plats och träffar gästerna, men innan man kommit diiit! Nu är det bara 2 dagar kvar, så det ska väl gå att härda ut. Det hade känts så mycket bättre om vi alla hade slutat som planerat.

Övernattningsturen gick jättebra. Jag hade trevliga gäster och de verkade jättenöjda efteråt. Skönt att allt klaffade denna gången och inget oförutseende inträffade.

Nu ska jag ta en kopp kaffe, en promenad och sucka hundra gånger innan jag åker till jobbet. Hoppas på roliga gäster som kan förgylla min dag.

Lördag och ännu en övernattningstur

Härom dagen var jag och kollade på isen som hade kollapsat när jag skulle ha en övernattningstur. Det såg definitivt annorlunda ut i dagsljus och jag kunde ju inte låta bli att skratta lite för mig själv när jag möter 10 skotrar som utan problem bara kör förbi vaken.. Men det såg helt annorlunda ut när det var mörkt och jag var inte helt bekant med området.. Haha.. Så kan det gå. Mina gäster fick i alla fall köra mycket skoter den kvällen.

Idag ska jag på övernattning igen så nu vet jag i alla fall att det inte är några problem att ta sig dit. De två sista dagarna har jag haft norrskensturer. Men som vanligt är det mulet när jag är på den turen. Denna säsongen har jag verkligen inte kunnat visa mina gäster något bra norrsken. Känns lite tråkigt eftersom man då istället måste underhålla dom med något annat.

Insåg igår att jag bara jobbar 4 dagar till.(!) Vad ska jag sedan hitta på? Stannar nog kvar här uppe hela mars i alla fall. Sedan måste jag tillbaka till Övik då jag inte har råd att stå och betala 2 hyror. Arbetsbrist verkar det finnas gott om, så jag kanske får hoppa på plan B eller C i sommar vilket innebär att återgå till tidigare arbetsplatser. Jag har en förmåga att faktiskt ha lite tur vad gäller jobb och är sällan hemma mer än några veckor, så jag hoppas den turen håller i sig.

Idag fick jag ett telefonsamtal från en gammal kompis. Hon har äntligen åstadkommit en stor positiv förändring i sitt liv. Jag är såå glad för hennes skull och jag saknar henne så mycket. Vissa personer försvinner aldrig ur ens liv och hon är en sådan person. Jag skulle aldrig tillåta henne att försvinna! ICKE! Hoppas kunna få träffa henne snart igen. Jag måste nog helt enkelt ta mig söderöver snart och hälsa på. Det är snart ett år sedan jag senast var nere.. Tiden går så fort!

Nu måste jag sluta sitta här och fundera. Jobbet väntar snart och hundvakten bör snart vara tillgänglig. Sedan blir det att kuska skoter med 12 gäster nerefter älvkanten, laga mat, sova och åka tillbaka imorgon. See ya!

Bästa Kristian!

Satt och kollade igenom mina bilder på datorn och tänkte rensa lite. Då dök dessa bilder upp.

Den är tagen för 2 år sedan när Melodifestivalen var i byn (Örnsköldsvik). Jag hade äran att få vara en sorts lokal lots åt Kristian Luuk under de dagar som han och övriga deltagare i festivalen var i stan. Träffade honom bara en gång och det var då denna bilden togs. Det var på en fest med alla deltävlande på en lokal pub/restaurang.

Jag kommer inte ihåg konversationen så tydligt, då jag var nervös. Men jag minns veckan efter när telefonen ringer då jag sitter i skolan, där jag då pluggade…:

- Hej! Det är Kristian Luuk!
- Eh.. Men hej! (jag)

Hastigt reser jag mig upp från stolen och skyndar ut ur klassrummet och blir stående i korridoren med telefonen i ett stadigt grepp. Jag känner några svettdroppar tränga fram på pannan.

- Jag ville bara tacka för ett trevligt bemötande.
- Det var så lite så. (Jag gjorde ju faktiskt ingenting och hade bara kul)
- Det var synd att vi inte hann träffas mera..

Samtalet pågick ett par minuter och från den stunden var Kristian Luuk en av mina idoler. Så otroligt trevlig! Dessutom att komma ihåg att ringa i efterhand och tacka! Heja Kristian!

Lat och ledig

Här sitter jag och får ingenting gjort. Har varit ledig hela dagen och förutom en skidtur har jag hamnat i ett spelberoende.. Det är så typiskt mig att kunna sitta i timmar med ett menlöst spel. Helst ska det vara enkla spel där man inte behöver tänka så mycket. Just nu har jag fastnat på MindJolt via Facebook. Där finns det många icketänkar-spel.. Idag har jag suttit med Bubble Spinner.. Jag spelar, men kan samtidigt tänka på annat. Hur bra som helst!

Morris fick en rejäl skidtur idag. Var ute i ospårad terräng och Morris fick nästan simma igenom snön. Till slut kom han på att om han gick bakom mig så var det jag som banade väg. Som hämnd för att jag drog ut honom i djupsnön trampade han hela tiden på mina skidor, så det blev ännu tyngre.. Både Morris och matte var möra när vi kom hem.

Jag är ledig imorgon också och jag har absolut inga planer. Kanske orkar jag städa upp röran som regerar i mitt sovrum och kanske orkar jag ta tag i diskberget. Vet inte.. Det är bara så skönt att inte göra något.. Vad gör ni en ledig dag?

En helt vanlig dag på jobbet (?)

Övernattningsturen blev inte alls vad jag hade planerat. Vi kom iväg i tid som planerat och började vår skotertur nedströms älven. Lite nervöst var det eftersom jag bara hade varit vid campen en gång tidigare och då det var dagsljus. Men den gången körde vi sönder isen (läs här) så nu skulle vi ta en annan väg dit och det var mörkt ute. Nästan framme vid campen tog det tvärstopp. Framför oss gapar ett stort hål i isen.. Den hade kollapsat just precis där vi skulle åka. En meter ner i hålet forsar vatten fram och jag står en stund och försöker hitta en väg runt. Enda vägen hade varit att försöka hålla ett par meter från hålet, men jag vågade inte ta den risken, då jag inte visste om isen skulle hålla för tunga skotrar + en släde. Då det var mörkt var det även omöjligt att se hur djupt vattnet var och dessutom forsade det på bra, så skräckscenariot hade varit att någon ramlat i.. Vem vet vad som hade kunnat hända då?

Så beslutet togs att vända om och åka till en annan camp istället. På grund av detta blev vi ganska sena och alla var frusna och hungriga när vi kom fram. Så det var bara att börja elda i stugorna och få klart middagen. Jag lyckades givetvis att bränna maten och bastun blev aldrig varm!

På morgonen när vi vaknade var det kallt i stugorna. Tur man hade varm och skön sovsäck. Jag kliver upp lite tidigare och inser att det är väldigt kallt ute. Mycket riktigt visar termometern på -30. Börjar elda på i stugorna igen och fixar frukost. Provar sedan att starta skotrarna.. Bara 2 stycken startar och 3 av mina gäster skulle med flyget. Nu måste jag tacka mina kolleger på Infra som kom ner med en skoter till oss och själva stannade kvar med de som inte startade! Gästerna kom tillbaka i någorlunda tid och bör ha hunnit med sitt plan.

Väl hemma kom huvudvärken.. Hade känt av den redan dagen innan, men förträngde den nog. Så när man väl slappnade av slog den ner som en blixt! Sov hela eftermiddagen och nu känns det mycket bättre. Morris är också jättetrött efter att ha varit hos VJ. Han har haft det jättebra och åkt skidor. Dessutom har han fått sova både i sängen och soffan.. Mysigt!