torsdag 23 oktober 2008

Lite konstig är jag allt

Irrar runt här hemma och vet inte vad jag ska hitta på. Nu har jag gjort en lista på vad jag bör göra och försöker beta av lite varje dag. Så igår hamnade jag på min punkt: "Besöka Arbetsförmedlingen". Jag har i 4 veckors tid försökt få boka tid med min handläggare, eftersom det är tänkt att jag ska träffa dom innan den sista oktober och därför att jag ska söka bidrag för dubbelt boende.. Ja, inte vet jag vad de gör på AF för de säger hela tiden att de ska skicka ut en kallelse, men det kommer ingen. Vissa jagar de med blåslampa, men jag får inte ens tid, trots att jag begär det?? Konstig värld det där..

Min lista innefattar allt från diverse tråkstäd till att byta vinterdäck och färga håret! Tänk att man ska behöva skriva upp det för att komma ihåg!! Men jag tror snarare att listan blir något av en sysselsättning i sig, eftersom jag slumpmässigt tar fram en punkt. Jag vet att det kan låta knasigt, men livet blir lite roligare om man inte vet vad man ska få göra innan. Tycker inte om att ha inplanerade saker.. Om de inte roliga då förstås!


Jag är nog en ganska lustig filur egentligen, för det är likadant med saker som jag inte kan bestämma mig för. Har jag t.ex. 3 olika tröjor att välja på i affären och jag bara ska ha en av dom, kan jag låta slumpen avgöra. Jag kan göra likadant med vad jag ska äta.. Vilka kläder jag ska ha på mig och vilket schampoo jag ska använda för dagen.. I princip allt möjligt! Och är det inte lite autistiska drag så säg... Fast jag blir inte störd av att det ruckas. Och jag gör det inte så någon ser, för det känns lite konstigt ändå att hålla på så.. Men nu har jag sagt det här, så nu vet alla ändå!

Men jag är inte ensam. I somras när jag jobbade på turistbyrån kom det in en liten pojke och tittade på alla gosedjur. Han skulle välja mellan två olika och velade fram och tillbaka. Till slut lade han ner båda två och började rabbla "Ole dole doff..." Jag kunde inte annat än le. Det var ju JAG! Skönt att veta att det finns fler. Fast han var bara 6-7 år..
-

2 kommentarer:

Anonym sa...

Ja, den där blåslampan dyker upp när man minst anar.

Lite lustig är du. Men på ett bra sätt. :)

Helen Erlandsson sa...

>>>Kim, Tack! Kram